Sevärdheter >> Gamla festplatsen på Tallheden
 

Grangärde Hembygdsförenings första sommarfest på Tallheden i Sunnansjö 1925.

Här får du vägbeskrivning:
Google visar vägen hit

På bilden: Hilma Danielsson, Botåker i rutig klänning och hätta, stående nära intill henne, Johan Persson Norhyttan, i bergsmansdräkt, Erik Danielsson, Norhyttan i hatt och händerna på bröstet tittar rakt emot kameran.

Fotot en gåva till Hembygdsföreningen av, Hilma Danielsson, Sunnansjö.


Nedanstående text är hämtad ur häftet från Grangärde Hembygdsförening, sammanställt av Anna-Karin Andersson.

Fester och arrangemang
Styrelsen lade redan 1925 fram ett förslag om att anordna en sommarfest under juni månad som ett försök att stärka föreningskassan. Förslaget mottogs välvilligt och de tog ett beslut om att genomföra festen. Plats fanns i Sunnansjö. Den populära "Tallheden" borde garantera en lyckad hembygdsfest. Föreningens sommarfester kallades fortsättningsvis "Hembygdsfest".



Det första arrangemanget, som gick av stapeln den 6-7 juni, blev lyckat och gav ett netto på 967 kronor och 91 öre. Dessa hembygdsfester, som blev föreningens främsta inkomstkälla långt fram i tiden, var mycket populära och drog alltid stor publik.




Jan Ols Daniel Jansson på den gamla dansbanan på Tallheden 1925-30




Ingrid Göransson och Ivar Runnström. AndersErs Gustav Andersson kusk


På programmen kunde man se skådebanan, nuvarande riksteatern som bland annat gav Värmlänningarna. Ludvika musikkår stod för såväl dans som underhållningsmusik. Delsbostintan, den kände Gluntensångare Gunnar Boman, folkdanslag, teateramatörer, bygdespelmän med flera deltog.

Föreningen anordnade fester och karnevalståg där hästar och allehanda fordon deltog. Trumpetblåsande ryttare gjorde ridturer Bysjön runt för att sammankalla till fest. Stora skaror av folk samlades efter vägarna där festfolk och ryttare drog fram och samlades senare på festplatsen.

Det var lätt att anordna dessa fester eftersom alla hjälpte till, unga och gamla från alla delar av socken och det ansågs som ett hedersuppdrag att hjälpa till. Dessutom fick man delta i den så kallade skalkfesten som hölls veckan efter och på olika platser år från år.
Man var på ställen (bondgårdar) där man kunde dansa på logar. dricka kaffe och ha trevligt nätterna igenom.

Vid en möte i februari 1932 diskuterade styrelsen sommarfesten då dansbanan på tallheden var så dålig att reparation krävdes. Föreningen beslöt att ordna festen på egen tomt, men samtidigt bidra till ombyggnad av tallhedens dansbana, med "lysledning" och montering för 400 kronor. De två kommande åren, 1934-35, försökte föreningen förlägga sommarfesterna i respektive Nyhammar och Rävåla med negativt resultat, mestadels beroende på vädrets makter.

I Dala Demokraten den 13.6.33 fanns denna artikel inlagd.
Grangärde hembygdsförenings stora fest gick av stapeln i Sunnansjö i lördags och söndags på den vanliga festplatsen och under vackert väder och stor anslutning av festbesökare. På söndagen inleddes festen med ett festtåg från gammelgården och igenom samhället till festplatsen. Festtåget bestod av förriddare och ett brudfölje, en lövad vagn med gamla spelmän. Alla klädda i sockendräkter. Doktor Morbeck höll ett hembygdsföredrag, vari han framhöll betydelsen av att vårda och värna våra förfäders arv. Utbringade till sist ett leve för fosterlandet. Skådebanan utförde "Timmerflottaren" utomordentligt väl inför en stor publik, samt musik av Ludvika privata, som utförde såväl konsert- som dansmusik.

År 1938 beslöt styrelsen att åter ordna en sommarfest. Det fanns ständigt ambitioner att göra lite extra av dessa hembygdsfester och en festkommitté tillsattes. Föreningen ville få Sunnansjösonen och landshövdingen Bernhard Eriksson till talare, gärna ett danslag och en teater.

Befolkningen var inte bortskämd med några större arrangemang uti byarna och nu kom man mangrant. Alla tjänstgörande bar blågula sidenband på rockslaget eller klänningarna. Festgeneralen själv, Einar Jakobsson, hade en solrosliknande skapelse av blågula band på rockslaget. Gammelgården fick nu sin första flaggstång, skänkt av ordförande Jakobsson.

Till årsmötet 1939 hade man lyckats engagera doktor Karl-Erik Forsslund som föreläste om gamla hyttor och bruk i Bergslagen. Föreläsningen illustrerades med ett sjuttiotal ljusbilder. Vid samma årsmöte konstaterade kassören att föreningen hade en kassabehållning av hela 4 260 kronor.


De två följande åren ordnade föreningen inga sommarfester. Kanske på grund av att föreningens medlemmar var starkt engagerade i byggnationer på hembygdsgården men också beroende på kriget som rasade i Europa då den manliga delen av bygdens befolkning ständigt var decimerad.

Den första sommarfesten på hembygdsgården anordnades år 1942 med majstångsresning, musik av bygdespelmän samt servering. Det fanns ingen dansbana, men det blev en och annan dans på logen.

På platsen firade föreningen Valborgsmäss firades under många år på 1940- och 1950-talen.

År 1951 överlät föreningen sommarfesten till Folkets Hus föreningen, då man ansåg sig ha fullt upp med göromål på hembygdsgården. Man hyrde ut festplatsen under åren fram till 1959 för midsommararrangemang. Det var Sunnansjö IK, Sunnansjö Folkets husförenig och Saxdalens folkdanslag som delade på arrangemanget.

År 1958 fick föreningen en förfrågan om att Sveriges radio ville anordna en sommardans i Sunnansjö Nettot skulle gå till att bilda en fond som skulle hjälpa Otto Blixt i Vännebo att färdigställa boken om fäbodliv i Grangärde. Festen genomfördes och nettot blev 4 894 kronor.

Sedan 1960 har föreningen ordnat midsommarfester med hjälp av Sunnansjö IK och Sunnansjö Folketshusförening.

År 1966 beslöt styrelsen att anordna en hembygdens dag i augusti med visningar, teater, föreläsning, hemslöjd samt serveringar. Hembygdsdagar hade anordnats tidigare och rönt stort intresse.



Midsommarfirande 1961. Festivaltåget har ställt upp sig på hembygdsgården. Foto från John Dahlström
Tillbaka